
Min blogglista
Blog Archive
Taggar
Other

Få, om ens någon, har inte en åsikt om H&M. Alla kan något om bolaget och inte sällan kan diskussionerna bli mycket laddade. Jag har tidigare ägt H&M, men valde att ta min förlust i samband med Q1-rapporten 2018. Där och då bedömde jag att H&M förvisso inte riskerade konkurs, men att deras omvandling skulle ta lång tid. En mycket lång tid. Min förlust blev relativt smärtsam, men med det kapital jag frigjorde har den hämtats hem och mer därtill. Jag har sedan mitt uttåg inte släpps bolaget, utan följer det med intresse. Är nu tid att köpa in sig igen?
Jag skrev en sammanfattning av den senaste rapporten på Aktiespararna och kommer här inte beröra den så mer ingående, utan fokus är mer på det stora och helheten.
H&M står inför stora utmaningar, men har också kommit en bra bit i sin omvandling från det fysiska till det mer online- och omnichannelbaserade. En utmaning är såklart Ryssland. H&M har flera gånger kommunicerat att det är en betydande marknad och en som också växer snabbt. Hur kommer detta slå mot H&M:s fortsatta tillväxt? Med årsrapporten 2021 kommunicerade de ett mål om att dubbla omsättningen till senast 2030. Om Ryssland tas bort blir den tillväxten än mer utmanande.
Ryssland är heller inte den enda tillväxtmarknad där bolaget möter utmaningar. Man är ännu inte fullt ut tillbaka i Kina. Ömsom är det statliga restriktioner och bojkotter, ömsom får de ännu inte sälja på Tmall, den största onlineplattformen för kineser. Är detta något som kommer att lösa? Säkert, men när? Ryssland och Kina är således två viktiga marknader som H&M just nu inte har, eller i en ytterst liten grad, har exponering mot.
Utöver ovan finns motstånd med allt från störningar i produktionsled till fraktproblematik. Hur länge kommer dessa bestå? Som lök på laxen stångas bolaget också med sin kraftiga dollarexponering. Visst har de alltid stångats med denna, men ju längre dollarn håller sig starkt mot den svenska kronan samt att inflationen ökar blir H&M:s bruttomarginal allt mer ansträngd. I konferenssamtalet för Q1 2021/2022 sade man att man ämnar höja priserna, men man vill inte vara först ut. Inte heller vill man höja så mycket att man riskerar att tappa kunder. Man vill kunna erbjuda bra mode till bra (läs: billiga) priser. Hur mycket av kostnaderna kommer H&M att ta? Vad kommer vinstmarginalen att landa på?
Visst finns även ljuspunkter och styrkor, såsom en nettokassa, planerade aktieåterköp, en stark ägare som äger en stor del av alla utomstående aktier, en stark, om än ej självklart och för alltid beständig, ställning på sin marknad med mera. Emellertid måste detta ställas mot utmaningarna samt mot den allt mer ökande konkurrensen. Pris är vad du betalat, värde vad du får. Vilket värde får man av att köpa H&M på nivåer kring 129-133 kr per aktie? P/E 17,5 är inte dyrt om de lyckas nå sitt mål till 2030, men sannolikheten för det minskar ju längre framför allt den ryska och kinesiska marknaden består. Jag väljer att fortsätta stå vid sidlinjen. Vad som av ovan utmnaingar är "tillfälliga" och "kortsiktiga" är en adekvat fråga att ställa sig.
Environmental Social and (Corporate) Governance. Jag tror det är få, om ens någon, som inte har stött på detta begrepp de senaste 2–3 åren. Ömsom talas det om en ESG-bubbla, ömsom att det finns guldkorn inom denna som de facto förtjänar sin premievärdering. Om detta ämnar jag inte debattera i detta inlägg, utan denna text skall istället ägnas till hur alla bolag dels anstränger sig till det längsta att skylta med just hur ”ESG-vänliga/fokuserade” de är, dels hur rädda de är att aktivt, när det verkligen gäller, ta ställning, i alla fall när hårt sätts mot mjukt (ja, du läste rätt).
Den 24 mars kom nyheter om att Kinas konsumenter sviker H&M och detta på grund av bolagets uttalanden året innan om misstänkt tvångsarbete i provinsen Xinjiang. Många, av varandra oberoende rapporter, redogör för att det finns mer sanning än dess antonym i detta (och liknande från andra aktörer) uttalande, vilket såklart Kina inte vill kännas vid. Förra året, när uttalandet gjordes, hade Kina annat att tänka på, såsom corona och att svetsa in sina kära och laglydiga medborgare i deras hem (visst undrar man om de fått en kurs av Sveriges främsta svetsare, Steffe). Dock är det andra toner idag, då det förhandlas om det kommande, eller icke kommande, investeringsavtalet mellan EU och Kina. Kina kommer aldrig tillåta sig, eller acceptera sig, ses som en förlorare. Man kompromissar inte. Aldrig!
Man ämnar nu sätta hårt mot hårt och det är därför även bolag såsom Nike kom att bli utsatta, ty den kinesiska tigern ryter mot alla som på något sätt hotar dess revir, eller kommande sådana.
Kinas agerande måste också ses i ljuset av att det i oktober är 100 år sedan det kommunistiska partiet grundades och Kina kommer inte på några sätt riskera att stå med (tiger)svansen mellan benen innan dess. Såldes ska vi ej räkna med några krafttag från kinesiska myndigheter gällande den ökade skulden hos den kinesiska befolkningen, huslån med mera. Därtill skall Peking vara värd för OS 2022 och även här vill redan nu mönstra omvärlden.
H&M presenterade förra veckan sin rapport för koncernens första kvartal i deras brutna räkenskapsår, i vilken de också uttalande sig om nuvarande ”kris”.
"Vi vill vara en ansvarsfull inköpare […] Som ett modernt bolag följer vi lokala lagar och regler /…/ Vi är fast beslutna om att återfå förtroendet från kunder, kollegor och affärspartner i Kina. Genom att arbeta tillsammans med våra partner och intressenter tror vi oss kunna ta steg i en gemensam ansats för att utveckla modeindustrin, betjäna våra kunder och agera med respekt.”
Man säger vare sig ”A” eller ”B”, utan väljer att möta detta med tystnad (läs: lösa det bakom stängda dörrar).
Kort efter detta kom nya ramaskrin, men inte från Kina, utan från Vietnam, som känner sig kränkta (nej, inte enligt den svenska twitter-modellen, utan mer… hm, ”äkta”) över att H&M helt plötsligt, bara av en ren tillfällighet efter att Kina satte hårt mot mjukt, publicerat en karta på sin hemsida som ger Kina rätt till hela Sydkinesiska havet, något som inte accepteras av något annat land. Enligt Dagens Industri kan H&M:s agerande ses som ”krishantering” relativt revolterna i Kina. Kanske gick man här ur askan i elden?
H&M, men även ”alla” andra bolag, vill gärna skylta och hävda sig med ”ESG dit” hit och ”ESG dit”, men hur agerar de och hur fasta står de när de möter motstånd? När händelser som hotar verksamheten inträffar? Är Environmental Social and (Corporate) Governance lika viktigt då? Om H&M nu vågar och är smarta, anser jag att de ska stå på sig. I långa loppet kommer de vinna på att ta ställning för just ESG. Tyvärr tror jag inte att de så kommer att göra, lika lite som EU kommer att stå på sig i nuvarande och kommande förhandlingar med Kina. I jakten på kortsiktiga vinster och fördelar bli de förblindade. I dagens värld skall man alltid vara uppskattad; alltid vara den som inte gör sig förmer eller tar ställning, ty man är folkvald och pöbelns tillfälliga nycker är mer viktigt än landets och unionens bästa. Gud nej, tänk vad alla andra skulle tycka och tänka om man verkligen bytte ut det svaga och ersatta det med hårt för att på så sätt fån en äkta 1vs1 á la MOrtal Kombat. Ja, kanske skulle man tänkt på det innan man slog sig för ESG-bröstet?
Företag vill ta allt mer ställning och med det blir de också mer politiska/politiskt aktiva. Det passar så länge skiten inte träffar fläkten, för när det händer tycks klädesplagget vara för litet, likt det har krymt i tvätten. De används också som brickor i det politiska spelet, såsom hur vi har sett att USA vill exkludera diverse kinesiska bolag att verka inom landets de amerikanska gränserna och vice versa. Ska bolag ta en öppen ställning och om; hur?
Ser fram emot H&M:s kommande ”ESG-suit”. Jag hoppas den kommer i slimfit, för jag är, för att parafrasera min kära vän, Chansar Mest, ”lika smal som vandrande pinne”. Skulle den ej sälja kanske de kan sälja kappor som vänder sig efter vinden?
För dig/er som ej har twitter och vill lyssna på när jag i onsdags gästade Karl Lans på Placera finns länken här. Därtill fick jag en förfråga att skriva en krönika i Café (ja, modetidningen... ...). Inte mycket nytt, likväl finns länken här om du är intresserad.